onsdag 13 oktober 2010

Trädgårdskrönika 8. Om trädgårdsextremister.


Så här fint kan det bli om man planerar först och planterar sedan. Något som Tant Grön sällan gör. Bressingham Gardens, Norfolk, England. Sommaren 2007.

Här är veckans radiokrönika! Sänds i SR Väst Cappuccino den 14/10 ca 10:40.


Vi trädgårdsägare, vi är ganska många, och vi har förstås en massa gemensamma intressen, men vi är långtifrån likadana. För gudskelov så är trädgården en sorts reservat i livet, där man kan göra lite hur man vill.

De allra flesta, det är förstås alla ni normala människor, ni som har trädgårdar med lite träd och buskar, en gräsmatta, en uteplats, en sandlåda för barnen... Ett trevligt och ganska bekymmersfritt ställe.

Men sen finns det extremister. Sådana som har snöat in totalt, och vilkas hela tillvaro kretsar kring växter och odling.

Den första sortens extremister- den som brukar förekomma i fina reportage i trädgårdstidningarna- det är den som ritar och planerar ordentligt, som vet hur det ska se ut. Det är den sorten som tar noga reda på väderstreck och markbeskaffenhet, som har järnkoll på höjd och bredd och blomningtid och färg och form och som vet HUR det ska gå till att få trädgården sådär vacker och harmonisk och smakfull. Som har disciplin nog att hålla sig till sin plan, dessutom. Det brukar bli väldigt, väldigt bra.

Den andra sorten, det är växtsamlarna, växtjägarna, specialisterna. Det är de som kan alla de latinska namnen på växternas arter och familjer och underarter och namnsorter och som ständigt är på jakt efter nya varianter av just den lilla lilla alpväxt som saknas i samlingen. Som planteras på en noggrant förberedd plats med just precis de förutsättningar som krävs för just precis den här besvärliga och krävande plantan. Varje växt i samlarens trädgård har förstås en prydlig etikett med namn på både svenska och latin.

Växtsamlarens trädgård behöver nödvändigtvis inte vara särskilt vacker, men den är innehållsrik, och själva samlaren är en garanterat lycklig människa. Det kommer alltid att finnas nya växter att samla på, nya namnsorter av sippor eller nävor, nya rabatter och stenpartier att anlägga.

Den tredje sorten, det är den som inte gör någon plan alls. Det är den som går på instinkt och agerar på impuls. Den som gräver rabatter på hösten och planterar en massa röda extrapristulpaner och sen glömmer bort att tulpanerna finns där och planterar liknande extrapristulpaner nästa höst på samma plats fast i en färg som skär sig alldeles gräsligt mot de där första tulpanerna som man hade glömt bort att man hade planterat.

Det är den sorten som vill ha ALLT. Fruktträd, ja! Grönsaker, ja! Växthus, ja det är klart! Pioner, syrener, rosor, dagliljor, dahlior, julrosor, medicinalväxter, exotiska träd, eterneller, gräs, liljor, tulpaner, iris, klematis, vindruvor, kaprifol, ja allt från dyrbara små exklusiva stenpartiväxter till robusta ringblommor och tagetes.

Och det kanske fanns en plan från början, men den är glömd för länge sen.... man sätter ner växterna där de får plats, och får de inte plats, så gräver man en ny rabatt. Det kanske inte blir någon visningsträdgård av det här, men det struntar själva trädgårdsägaren i, för hon eller han är fullt upptagen med att försöka förverkliga nästa vision.

Som ni säkert har räknat ut, så ligger Tant Gröns egen trädgård farligt nära den sista kategorin. . Möjligen med en dragning mot nummer två: det är något man kan sikta på som pensionär, att resa runt världen och leta växter som saknas i samlingen.

Men nummer ett, det är en ouppnåelig dröm. Den välplanerade trädgården där allt stämmer. Där kommer aldrig Tant Gröns trädgård att kvala in.

Det är tur att det inte finns någon smakpolis som reser runt och inspekterar våra trädgårdar.För jag trivs faktiskt med mina dåligt färgmatchade tulpaner. Och jag tänker plantera nya i år igen, fast jag har glömt var jag gjorde av de gamla.

11 kommentarer:

  1. Hahaha...är själv helt säkert den tredje typen jag också...

    SvaraRadera
  2. Oh så välformulerat!

    Självklart är vi nummer tre. Med en stark dragning åt nummer två. Och med en lönlös förhoppning om att någon gång närma oss nummer ett.

    Och ja, vi är mycket lyckliga :-D

    SvaraRadera
  3. Haha, vete katten var jag hamnar:) är nog en extrem mix av alla typerna.

    SvaraRadera
  4. Jaha, jag är nog en blandtyp jag.
    En plan hade jag! och jag följer den ;o Blir det bra? Hmmm, i mina ögon blir det bra eftersom jag ser hela bilden, även det som fortfarande saknas.
    Men det kan hända, minsann, att jag petar ner ett och annat fynd :P
    Ha de gott. Catarina

    SvaraRadera
  5. Plan? Det har jag aldrig haft. En ganska typisk trea, tror jag!

    SvaraRadera
  6. Det var en bra sammanfattning! Alla är vi tokiga på något sätt!! ;-)
    Ha det gott!
    /Ruben

    SvaraRadera
  7. Vad man vill är en sak, hur det sedan blir, en helt annan. Så länge det är roligt spelar det ingen roll. Lycka till med tulpanplanterandet.
    Ha det gott
    Birgitta

    SvaraRadera
  8. Ett välbehövt skratt så här en mulen oktobermorgon. Jag ska förstås krångla till det och säga att jag är nummer 1 - fast utan det viktigaste, att verkligen slutföra alla tjusiga planer. Med ett drag av nr 3. Hur är det möjligt? Jo, jag bara älskar att planera i datorn efter färg, höjd, blomning, bladverk. Sedan ramlar jag på helt andra växter (som inhandlas) och hältften får jag inte ens ner i jorden.

    SvaraRadera
  9. Härligt inlägg! Tja 3:an är jag vill ha allt gärna i en vild blandning, riktigt vild...men när jag tänker på det så är ju det väl planerat det också. Det blir allt som oftast tokigt och man får göra om men det är ju processen, vägen dit som är så skön! Ha det gott.

    Tyra i KÖKTRÄDGÅRDEN

    SvaraRadera
  10. Åh, vilken trevlig krönika, vilka träffsäkra beskrivningar:) Jag är nog en obotlig trea med lite av samlaren i mig, och det trivs jag förträffligt med.
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  11. Underbart att läsa och jag vet inte var jag passar in bäst. Vissa delar av min trägård är välordnade andra har blivit som de har.
    Ingen samlare är jag heller.
    Mmm... en vild blandning med andra ord kanske en 3:a. Fast min nya trädgård där är de ordning och reda. Den skall jag berätta mer om en annan gång.
    Ha det gott
    Kram
    annika

    SvaraRadera