måndag 3 maj 2010

Tidig och högst användbar grönska


Allra först i örtagården kommer den spanska körveln, myrrhis odorata. Den har ofta hunnit med att självså någon extra planta också, så det går att ta rejält med körvelblad utan att det märks på själva plantan. Att klippa över soppor och sallader, eller krydda en hemkörd färskost med tillsammans med vitlök och gröna örter som gräslök och timjan och persilja. Eller blanda till en sås av crème fraiche och majonnäs med liknande godsaker.

Körveln luktar lakrits men smakar mest grönt. Jag använder den länge istället för persilja, eftersom körveln har ett sådant försprång i örtagården. Längre fram på sommaren blir den hög och ståtlig-den kan bli uppåt en meter hög, och blomma med vackra vita flockblommor. Men dem brukar jag plocka bort, för att få plantan att producera fler blad.

I helgen gjorde jag en körvel-aioli som blev jättesmaskig(från senaste Allt om mat). Vi använde den som dipsås till bitar av nybakat bröd.

Till en rejäl omgång mixar man 3 dl rapsoja med 25-30 g färska körvelblad. I en annan skål vispar man ihop 2 äggulor med 1 msk pressad citron och 1/2 msk dijonsenap. Tillsätt sedan körveloljan på samma sätt som när man gör vanlig majonnäs, alltså långsamt medan man vispar ordentligt. Smaka av med 1 pressad vitlöksklyfta, 1/2 tsk salt och liteny malen peppar.

14 kommentarer:

  1. Mmmm, låter väldigt gott måste jag säga:) Har aldrig riktigt vågat mig på körvel men efter din målande beskrivning av smaken får jag kanske skaffa en planta i år. Jag gillar att göra egna "såser" till grillat på sommaren när man har tillgång till färska örter. Eftersom vi äter enligt LCHF så äter vi ju ofta både majonäs och smör och det är ju perfekt att smaksätta med färska örter;) Tack för receptet. Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
  2. Så roligt att se någon som slår ett slag för den spanska körveln! Intill en skogsdunge strax utanför vår tomt har någon förmodligen för mycket längesedan haft en liten örtagård - nu täcker körveln gott och väl 30 kvm - och det doftar helt fantastiskt på försommaren! En gång har vi gjort körvelsoppa - det var lite sådär, men ditt recept låter mycket lockande!

    Bladen är jättesnygga runt blombuketter, även om de håller lite dåligt i vas.

    SvaraRadera
  3. Körvel-aiolin låter väldigt gott. Ett problem är väl att jag inte har körvel i min trädgård. Blir direkt uppsatt på önskelistan eller måste-ha-listan som det egentligen är :-)

    Låter också smart att kunna använda som grönt då inte annat än har kommit upp. Gillar det där med att kunna förlänga säsongen på ett normalt sätt.

    Har faktiskt Piplök som har kommit upp ordenligt som jag klipper ner i sallad och omelett. Hm.. skriver "har faktiskt" som det är jättemärkvärdigt... Men det är mitt andra år med Piplök så lite märkvärdigt är det allt :-)

    Ett problem med mig är att har kanske satt lite för många plantor... så Piplök finns det och blir över *fniss*

    / Bondjäntan

    SvaraRadera
  4. Det här var ett bra tips - dels för att vi gillar örter här (men faktiskt inte använder körvel så där jättemycket, borde kanske bli ändring på det), dels för att jag gillar bladformer som sticker ut och inte är för småkrulliga. En meter låter imponerande dessutom. Och vita blommor kan vi bara älska. Vår egen snabbväxande, och mycket tidiga ört är mejram, men den är just småkrullig och blir bara nån decimeter hög. Fast som kantväxt här och där är den rätt okej.

    SvaraRadera
  5. Gick förstås genast och kollade på min plantskola på nätet, crocus, och där uppges att denna myrrhis odorata blir hela 2 meter hög! (jag har alltid misstänkt att det växer så det knakar alldeles förfärligt i England, mina buskar är hysteriska). Dessvärre gör det den omöjlig för den plats jag tänkte. Spännande nog säger de dessutom att "blommorna mognar till blanka, mörkbruna frukter som är allmänt använda som örtmedicin" och bladen "tillsätts ofta till frukträtter för att reducera surheten"! (även om jag febrilt, men tröstlöst, förösker komma på någon rätt med frukt som behöver avsuras - det måtte vara någon gammal viktoriansk specialitet, som vanligt). Den tjocka roten "kan också ätas rå eller kokas som grönsak". Kan det vara nåt? Ha det gott!

    SvaraRadera
  6. 2 meter i England, säkert! Här växer den på en rätt så mager plats. De blanka mörkbruna fröna-frukter? okej då-är också de som ramlar ner och ger upphov till en skog av nya körvelplantor à la Arboarkticum.

    Avsurning, visst borde det funka på rabarberpaj? Får testa. Vissa familjemedlemmar är skeptiska mot det sura, det kanske hjälper.

    SvaraRadera
  7. Blir alltid imponerad (och skäms lite) av alla som verkligen använder örterna i kryddträdgården. Min åbrodd står bara som prydnad till exempel. Men de flesta blir - om inget annat - väldigt fina i buketter.
    Hej hej
    /Ann Marie

    SvaraRadera
  8. Tack för de tipsen. Är lite dålig på att använda körvel och likaså åbrodd jag gör som Ann-Marie har den i allafall i buketter.
    Det är alltid lika roligt när du tittar och skriver dina fina rader.
    Annika

    SvaraRadera
  9. Åbrodd har inte jag heller lyckats få någon användning för. Men det är nog helt rätt att ha den i buketter. I örtaböckerna står det att åbrodden användes i kyrkbuketter förr. Såna som folk hade med sig för att lukta på och hålla sig vakna under långa och tråkiga predikningar.

    SvaraRadera
  10. Fick just ditt meddelande om Parisresa. Och så hittade jag länk till Shakespear and company: http://shakespeareandcompany.com/index.php?categories=113:1
    Farbrorn som grundade är numera 96 år och pensionerad (men kan tydligen inte helt hålla sig från affären). Ta gärna ett par bilder vore jättekul att se!

    SvaraRadera
  11. Det låter jättegott! Blir riktigt frestad att pröva denna ört.
    Trevlig helg!

    SvaraRadera
  12. Både vackert och ätbart, kan det bli bättre.

    SvaraRadera
  13. Toppen, har alltid funderat över (alltid var väl för mycket sagt, men länge i alla fall) vad jag ska ha körveln till. Men nu så...tack!

    SvaraRadera
  14. Häftigt och roligt med alla örtaråd man får från bloggarna! Vilken rikedom i örtkunskap./Anja

    SvaraRadera