Radiokrönika den 23 juni

Okej, det är pionernas tid just nu. Man kan inte komma ifrån det. Men om ni ursäktar så tänkte jag göra reklam för en helt annan sorts växter så här i midsommartid.
Det finns nämligen de som inte ser så värst mycket ut för världen men som är laddade med så mycket doft och så mycket magi att man nästan inte vågar avstå från att odla dom. Lavendel, salvia, mynta, rölleka, rosmarin, malört, det är bara att plantera så kan du slappna av sen. För då har du bombsäkra garantier för evig hälsa och kärlek och ett långt och lyckligt liv.Och just nu, i midsommarnatten, är luften proppfull med både doft och magi.

Jag brukar börja min doftturné hos vinrutan. En del tycker att den luktar vedervärdigt. Andra gillar den jättemycket. Det gör jag. Den har inga särskilt ståtliga blommor och den utmärker sig inte på något särskilt vis, men hos mig är den en riktig favorit.. Vackert gråblågröna blad har den, som till och med kan sitta kvar över hela vintern. Den går att klippa till en låg häck om man vill, och skyddar för övrigt mot både otur och trolldom.

Det mesta som doftar hör hemma i örtagården. När solen har varit framme hela dagen och daggen börjar lägga sig på kvällen, eller när det faller ett lätt lätt duggregn, vid midsommartid, det är då man ska gå runt och samla på sig dofterna.

Jag fortsätter till stenmuren där det växer kaprifol, den vilda kaprifolen, Bohusläns landskapsblomma. Den har säkert flera tusen knoppar, men det krävs bara att en enda har spruckit ut, så fylls hela det första trädgårdsrummet av kaprifoldoft.

I nästa rum växer klätterhortensian, fantastiskt doftande den också, i sällskap med en äppelros. Det är den enda ros som doftar även om den inte har en enda blomma- den är nämligen döpt efter bladens doft. Skänker dessutom äkta kärlek och inre frid, och det kan ju vara bra att ha.

När man går förbi den så råkar man trampa på en kvist pepparmynta som sträckt ut sig på marken. Har man en gång planterat mynta, så har man den kvar, kanske inte just där man satte den, men någonstans i närheten, och pepparmynta kan ingen ta miste på. Skänker hälsa och dämpar svartsjuka, mycket användbart.

Efter pepparmyntan passerar man en rugge doftande lavendel i medeltidsrummet, där myskmadran och vadstenamyntan också är med och slåss om uppmärksamheten . När det gäller doften är det myskmadran som vinner, men Vadstenamyntan kommer nog att ta över reviret om den får hålla på.

Nu tänker jag, för att vara helt på den säkra sidan, binda mig en midsommarkrans av alla dessa örter, ta in och torka, och sedan räcker både lyckan och kärleken ända till nästa sommar. Det är jag helt säker på.