onsdag 18 maj 2011

Radiokrönika den 19 maj

Inte Chelsea men fint ändå.



Det är förstås utsålt i år igen, flera veckor innan det börjar. Och naturligtvis råder det full panik. En hel båtlast med fransk lavendel är försenad, hundratals dyrbara irisar har börjat blomma för tidigt och rosorna- herregud, dom har fel färg. Svettiga och hålögda trädgårdsskapare som inte har sovit på flera veckor intervjuas i de stora dagstidningarna inför årets viktigaste händelse: Chelsea Flower show i London. Den öppnar den 24 maj och stänger den 28-e, och Under dessa fem dagar måste varenda kronblad sitta på plats, varje grässtrå ha exakt rätt längd, inte ett salladsblad får vara visset. Allt måste vara helt perfekt.


Det här är nog världens mest prestigefyllda trädgårdsutställning.


Trädgårdsskapare har ägnat det senaste halvåret åt att planera sina utställningsträdgårdar, som kanske kostar 2-3 miljoner att bygga upp och plantera och sköta om . Och sen får inte ett grässtrå vara krökt på den stora dagen när trädgården visas upp för drottningen och hela hovet och en jury i kritstrecksrandiga kostymer, och kanske kanske kan den vinna en liten liten medalj. Under sedvanligt brittiskt ståhej, med te och gurksmörgåsar och champagne och damer i märkliga hattar. Och sen , när showen är slut, ska den plockas ner, grävas upp och fraktas bort.


Och just nu råder alltså den sedvanliga paniken. Som vanligt gäller det vädret: det har varit den varmaste aprilmånaden på 350 år och massor av blommor har slagit ut för tidigt, och kommer troligen att vara helt utblommade lagom till showen. Och då blir det inga medaljer. Ett annat år var det för kallt, och då stod förtvivlade trädgårdsskapare och försökte locka fram blommor in i det sista med extra starka lampor och hårtorkar med varmluft.


Men det är inte bara tokiga britter som deltar. För två år sen var det en svensk som tog hem det finaste priset i Chelsea, landskapsarkitekten Ulf Nordfjell gjorde en trädgård som blev Best in show minsann.


Om jag har varit där? Nej. Mina engelska vänner påstår att man inte ser så mycket när man försöker knô sig fram bland 160 000 besökare. Det är ungefär som en kändisbegravning eller ett prinsessbröllop, det blir nog bäst i TV.


6 kommentarer:

  1. Jag ska dit! Känns nästan lika stort som att åka till månen.

    SvaraRadera
  2. På tisdag åker vi, 11 trädgårdsentusiaster :-)
    Ha det gott
    Birgitta

    SvaraRadera
  3. Va? E de' CFS jag håller å med eller tror mig att göra? För fy 17 vad jag jobbar på för att bli klar till den 23:e!
    Nej, jag 'känner' inte Ulla. Det var första gången jag träffade henne idag. Jag känner inga mediefolk och intevjun får mig att rodna: Hur kan man va' så 'dålig' som jag.....;))))!?

    Våren har varit extrem även här. En del buskar kämpar om Livet än idag och några har tagit 'ner skylten' efter den där vedervärdiga köldknäppen i mitten av april./Anja

    SvaraRadera
  4. Nej trängas vill man inte! Hoppas BBC sänder därifrån, som man gjorde förra året!

    Trevlig helg!
    /Ruben

    SvaraRadera
  5. Har varit där en gång och visst var det kul men inte såg man så bra//Britt

    SvaraRadera
  6. Jag är lika tvehågsen som vanligt, vill och inte vill dit. Gillar hela galenskapen och krativiteten, och tycker samtidigt att det är totalfel att växter stressas att blomma i helt fel tid, inklusive vårblommor tillsammans med höstblommor. Följaktligen har jag inte kommit till skott. Dyrt är det också. Men blir man medlem för en chockerande årsavgift i det kungliga trädgårdssällskapet kan man (dock utan rabatt) få köpa biljett å komma in en dag tidigare, när det bara är 155000 pers där. Eller så.

    SvaraRadera