The return of Tant Grön

Efter en sommar med sju sorger och åtta bedrövelser, en make som lurat döden med en hårsmån och äntligen sluppit ut från sjukhuset, och själv lätt handikappad med ett alldeles eget brutet nyckelben, så vågar sig tant Grön ut på nätet igen... Dock knappt ut i trädgården, ehuru det kostar på att plocka och rensa och krafsa och gräva. Och hu vad det ser ut överallt! Men tänk att hösten är god mot oss ändå. Älgarna har så här långt skonat trädet med de underbara äpplena av sorten Katja.
Och om man inte vågar sig på att klättra på stegar eller sträcka sig längre än vad nyckelbenet tillåter så ramlar en del av dessa härligheter ner i timjanmattan under trädet och slår sig inte alls särskilt mycket.
Och hösthallon, tänk vilka förträffliga bär! Varje gång jag går förbi hallonbuskarna tänker jag att jag ska gå in och hämta en skål och plocka lite, men när jag har stått där tillräckligt länge så är det inte så många hallon kvar faktiskt. Efterrätter behöver inte vara mer avancerade än så.
Min kära trädgårdsmästrande dotter, hon har sina nyckelben i behåll. Hon kom flygandes från England några dagar i början av september, med ärende hos sin tandläkare , men det blev ett bra röj i trädgården på köpet.
Herrskapet på Töllås ser fram emot goda tider igen.