lördag 30 maj 2009
Också en sorts planta
Den har blivit vårdad, vattnad och gödslad i arton år nu. Den har klarat stormar och kalla snöiga vintrar, översvämningar och sommartorka, den har överlevt sorkar, rådjur och mördarsniglar. Nu står den i knopp: Studenticus Töllåsiflorus, redo att slå ut torsdagen den fjärde juni!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja det var väl en vacker planta, det..en sån man vårdar ömt..
SvaraRaderaMen lite jobbigt är det allt när dom blir så stora så dom ska planteras ut på friland..
Du får gratulera...
Och jag fixade bordet..utan silvertejp!!
Snabbt vaxer de ocksa, man hinner inte med...Min ar 20...
SvaraRaderaOj så de växer den där "sorten".Jag har fyra,två av varje, men alla tar inte studenten i år,bara en.Hälsa så gott och lycka till!
SvaraRaderaHa det bra!
Vilken fin kille! Jag hade min sista studentson förra året så jag förstår känslan. Nu saknar jag honom mycket, jag har ingen längre som kan hjälpa mig med tunga göromål i trädgårn.
SvaraRaderaJa det där med utplantering är en sak för sig.. en del av dessa plantor bara försvinner och sen hittar man dem fast rotade någon helt annanstans i världen. Det händer också att de frösår sig därute i världen, och då är de väldigt svåra att flytta sen. Det är inte så mycket att göra åt. Man får helt enkelt ge sig ut på resor och pyssla om dem på plats.
SvaraRaderaJag kan tänka mig att det är den mest dyrbara och finaste plantan i hela trädgården.
SvaraRaderaLycka till imorgon du vackra planta:)
Plantan bugar och hälsar och tackar för allt vackert som sägs av trevliga bloggläsare. Idag gäller det, nu ska den vattnas med champagne!
SvaraRadera