onsdag 20 maj 2009

Uppdatering

Mina amerikanska pelargoner, så här långt har de kommit i denna stund! Krokodilerna, bortrövade i sin tidiga barndom i form av sticklingar från Berkeley Botanical Garden, finns hemma hos mig i två exemplar och har vuxit till sig en bit, fast det går ganska långsamt. Ett tredje exemplar har jag skickat till Boktutan i Åmål . För att det ska vara i säkerhet ifall mitt hus skulle brinna ner eller så. Ännu inga tendenser till blomknoppar, men det gör ingenting. Det är bladen som är själva grejen med den här raringen.
Den röda däremot, den var oerhört ivrig att få sätta knopp, och blomman har rent amerikanska dimensioner. Den skryter med att den kommer från landet där hundrameterslöparna är snabbast och husen, gatorna, bilarna, tvättmaskinerna och hamburgarna är störst i världen. Den kommer från krukan som jag håller på att plantera om på min Tant Grön-bild. Ögonblicket efter omplantering och fotografering välte nämligen krukan och det uppstod spontansticklingar... På plats i Marias kaliforniska trädgård har den stått i djup skugga och fortsatt blomma, sommar som vinter, utan någon som helst uppmuntran, så jag tror att det är en pelargon med stor uthållighet och goda arvsanlag.

6 kommentarer:

  1. Cool pelargon...det är nåt virus eller nåt sånt det där väl? Har dom nån sån på pelargonmuséet tro?
    Har allt varit inne och kikat här..försökte kommentera snigelinlägget men det har varit nåt vaj med min dator tror jag..
    Jag fick fyra vinbergssnäckor i fjol och jag hoppas jag får återse dem i år (särskilt som jag döpt dem efter mina barn)
    Jag har en del stora växter i min trädgård och dom blommar ju ofta sent..läkemalvan t.ex börjar blomma i augusti och håller på till frosten tar den ordentligt..rosenflockeln är en annan sensommarfavorit..doftar så gott när den börjar vissna sen...som björnklister o vanilj..hmm..
    /Tesa

    SvaraRadera
  2. Wow, vilka häftiga blad! Den röda blomman var ju verkligen en jätte, men så är det ju "overthere". Ha en fin helg! /Anette

    SvaraRadera
  3. Hallå där Tesa! Det kanske kan vara något virus, i stil med det som gör papegojtulpaner till just papegojtulpaner-men jag har inte hittat så mycket att läsa om den här varianten. Crocodile hette den i alla fall, det stod på skylten vid krukan. På nätet har jag hittat en hängpelargon med den här typen av blad, men inget annat.
    Lycka till med dina vinbergssnäckor, de har säkert överlevt vintern!
    Ja, läkemalvan är ju helt fantastisk, som en betydligt tåligare och uthålligare stockros. Hemma hos mig står den på fel plats, dags att flytta fram den i ljuset... Tack för påminnelsen.
    Anette, ha en fin helg själv! Här kommer det lite regnskvättar då och då men det är jag bara tacksam för. Än så länge.

    SvaraRadera
  4. Underbart inlägg, det är något i hästväg, det amerikanska. Ser ut som om blomhuvudet är större än krukan. Krokodilen är urfin, vilka fantastiska bladnerver. Är bladen gigantiska på den också?

    ps. jag försökte klura ut namnet på silverträdet hos Nordfjell, men gick bet.

    SvaraRadera
  5. Ja Camellia, så är det, blomman är större än krukan, så det är nog bäst att plantera om den innan den välter här också. Krokodilen är lite beskedligare i storleken, mer som en normalpelargon. Men den behöver nog också planteras om, eller flyttas ut allra helst. Om det bara blev lite snällare temperaturer på nätterna snart!

    SvaraRadera