...i större och mindre partier. Ramsan fastnade i mitt huvud någon gång i mitten av 60-talet, troligen inbankad av en ambitiös svenskalärare som försökte få sina slöa realskoleelver att minnas olika versfötter. I detta fall hexameter.Maken är en vedhuggare av stora mått, men just nu är de kvarvarande partierna definitivt mindre. Och den ved som finns kvar i vedskjulet, den håller ärligt talat inte någon vidare kvalitet.
Men solen lyser, och jag sitter och frossar i en bok med vackra bilder på planteringar med sommarblommor som jag hittade på bokrean. Idag satt jag ute i solen och stickade i minst en kvart, visserligen med stolsbenen och stövlarna djupt nersjunkna i snön, men ändå.
Snart stundar vedhuggning och rabattgrävning på Töllås.
Vilken härlig stenmur, den lagrar mycket värme, är det ett berg jag ser i bakgrunden?
SvaraRaderaYes, det är ett berg du ser i bakgrunden. En typiskt bohuslänsk bergknalle. Och precis just där bakom skjulet brukar rådjuren komma springande nerför berget för att kolla in om det finns några nya läckerheter att tugga i sig.
SvaraRaderaVilken vacker mur... och så somrigt..
SvaraRaderaVackert med vedhögar.
Vi har ved till nästa år så vi slipper hugga.
Toppen kvalite blir det när det får ligga 2 säsonger.
Ha en skön kväll
Annika
En gång, för mycket länge sedan, lärde jag mig "slänga" en "halvstock" över huvudet, vända yxa och vedklabbe i högsta läget och labba ner den i huggkubben med yxhuvudet först så att klabben klövs i ett enda slag med hjälp av rena naturkraften. Men var lugn, numera ser du mig aldrig lyfta någon tyngre metall än en gaffel. Till munnen. Man blir äldre, helt klart :-)
SvaraRaderaAnnika: lyckliga er som har ved och slipper börja från noll. Den här svinkalla vintern har sannerligen varit energikrävande.
SvaraRaderaNilla: nu blev jag riktigt imponerad! Jag har aldrig haft något riktigt handlag med yxor. Man kanske får börja öva...
Asp är lättkluven o bra o öva vedhuggning på.... men den luktar apa när man eldar med den ;-) Var tacksam mot murbyggarna... de hade ett slitsamt göra....
SvaraRaderaHa´t himla gôrgôtt
Nina
Nina, det är faktiskt maken som är murbyggaren...när den jättelika lagården rasade för sådär en 20 år sedan så blev det kvar en gedigen lagårdsgrund. Och den är numera, med hjälp av omfattande stenflyttning, omvandlad till klosterruin.
SvaraRaderaSäger som övriga - Vilken vacker mur!
SvaraRaderaLustigt hur vissa ramsor kan sätta sig fast i minnet. De tyska prepositionerna sitter fastklistrade :-) men annars, när det gäller tyskan, är det mesta borta.
Fortsatt trevlig söndag.
Birgitta
Instämmer med alla föregående talare, yxbärare som murbeundrare. Dock har jag inte Camellias erfarenheter av yxhuggning att briljera med :D
SvaraRaderaMarit
Vi har huggit vet och den är uppeldad. Vi har till och med beställt ved, men med mycket försenad leverans. = väldigt kall vinter!
SvaraRaderaHärligt inlägg!
Underbart vackert! Suck. Längtan till det gröna blir bara starkare för var dag.
SvaraRadera